Taj Mahal
Taj Mahal (hindi: ताज महल [taːdʒ ˈmɛːɦ(ə)l]; bokstavligen "palatsets krona") är ett mausoleum i Agra i Indien som mogulhärskaren Shah Jahan lät uppföra över sin älsklingshustru Mumtaz Mahal. Bygget påbörjades 1632 och slutfördes omkring 1643. Många arkitekter var involverade i arbetet med Taj Mahal, men den persiska Ustad Ahmad Lahauri framstår som den som troligen haft det största inflytandet. Ustad Isa antas ha varit assisternade arkitekt.
Taj Mahal anses generellt vara det mest praktfulla exemplet på mogularkitektur, en arkitektur i en stil som kombinerar element från muslimsk och indisk arkitektur. Det vita kupolförsedda mausoleet är den mest kända delen av monumentet av alla de olika byggnader som Taj Mahal består av. Byggnaden pryds av persisk kalligrafi.
1983 togs Taj Mahal upp på Unescos världsarvslista med motiveringen "ett universellt beundrat mästerverk bland världsarv." Den 7 juli 2007 utsågs Taj Mahal till ett av världens sju nya underverk.
